Jag skriver för redaktionen på UPP! för att motivera och inspirera unga arbetssökande 16-24 år. Min huvudinriktning är Entreprenörskap och att Driva Eget. Min första artikel på UPP! handlade om vad jag skrivit om tidigare här i bloggen ”Fem samtal från president Obama” men mer utvecklad med Facebook som underliggande bas. Läs gärna och begrunda!

Socialt Nätverkande – Fem samtal från president Barack Obama

Jag tänkte att jag skulle berätta för dig att mitt sociala nätverk består av över 90 000 människor över hela världen. Jag är endast fem samtal i från president Barack Obama i USA och via mitt kontaktnät når jag ut till över 27 miljoner människor. Hur ser ditt kontaktnät ut?

Nätverk handlar inte bara om datorer, det handlar om att känna människor. Ett socialt nätverk är ett nätverk av kontakter som består av vänner, familj, kollegor eller affärskontakter – alltså alla människor du har en relation till. Studier visar att en människa i åldern 16-24år har i genomsnitt har ca 1000 sociala kontakter som består av vänner, familj, gamla skolkamrater m.m..

Jag gjorde ett väldigt enkelt test, istället för att försöka komma fram till exakt hur många sociala kontakter jag har så gick jag in på min facebook sida. Facebook är ett väldigt spännande verktyg när det kommer till att upprätt hålla ett socialt nätverk och som vi alla vet så finns nästa alla man känner på facebook. På min facebook sida hade jag drygt 300 vänner, det vill säga sociala kontakter. Detta var 300 personer som dagligen tittade in på facebook, som dagligen läste andras statusuppdateringar och som var aktiva facebook medlemmar.

Om vi antar att mina 300 sociala kontaktar också har 300 egna kontakter och slår ihop dessa så hamnar vi på 90 000 kontakter (300×300). Om vi sen antar att dessa 300 kontakternas kontakter också har 300 kontakter så hamnar vi på 27 000 000 kontakter (90 000 x 300) i ett tredje steg. Ser du nu möjligheterna med både facebook och att ha ett bra socialt nätverk?

Hur kommer då president Barack Obama in i bilden? – Det är här det kommer in att känna rätt personer på rätt sätt. Man kan räkna på hur många steg man är från en viss person genom de sociala kontakterna man har och rent hypotetiskt komma fram till hur många telefonsamtal det skulle ta för att nå den personen. I detta fallet kom jag fram till att jag är fem samtal från presidenten i USA genom att jag känner en person som arbetar högt upp inom FN, som i sin tur är svåger med en person inom Secret Service i USA som i sin tur är god vän med presidentens säkerhetschef som råkar vara en av presidentens närmaste män. Återigen, ser du möjligheterna med socialt nätverkande?

Lek med tanken att du söker jobb. Du skickar ett mail till dina sociala kontakter på facebook där du skriver att du söker jobb och uppmanar dem att förmedla detta vidare till sina kontakter. Detta betyder att du skickar ut till 300 kontakter som i slutändan kanske når ut till 90 000 människor. Vem av dem hjälper just dig till att hitta ett nytt jobb?

Slutord

När jag skrev denna artikeln gjorde jag ett test, jag lyfte luren och ringde till min kontakt som hade jobbat inom FN och berättade vad jag höll på att undersöka och fick dennes hjälp. Ungefär 30 minuter efter att jag pratat med min kontakt från FN ringde denne tillbaka och jag fick ett nummer som sades vara numret till Vita Huset. När jag ringde numret jag fått kom jag fram till Mark Sullivan (Director of the United States Secret Service) i Vita Huset som med glädje hade ställt upp på mitt experiment inom nätverkande. Tyvärr blev jag inte vidarekopplad till President Obama denna gången men det visade på att med rätt kontakter kan man komma så långt som till presidentens närmsta man. Nästa gång kanske jag lyckas komma fram men innan dess hoppas jag att du som läser denna artikel ser möjligheten med socialt nätverkande och hur ett enkelt verktyg som facebook kan hjälpa dig att utvecklas i karriären och i livet.

Efter att ha avslutat min projektanställning på Göteborg & Co i september 2008 så började jag  arbete på ett litet eventbolag med 2 anställda i Göteborg. Det som lockade mig dit var kreativiteten till att skapa evenemang och detta eventbolaget byggde hela sin eventidé på att göra större scenproduktioner till sina events. Logistik och allt annat viktigt kring ett event var dem inte särskillt duktiga på, men just scenproduktionerna som lockade mig då jag sedan flera år tillbaka hade producerad, koreograferat och varit med i skapandet av större scenproduktioner. Dock blev det inget av de jag verkligen var en fena på som jag fick göra på företaget utan jag blev en allt-i-allo, jag fixade marknadsföringsmaterial, planerade event, fixade problemlösning, var nätverkstekniker för de interna nätverke, vara assistent för en av de anställda m.m… utvecklande saker de med, men långt ifrån det jag hade hoppas på att få göra. Från början var jag anställd på timmar och det blev många timmar – väldigt många arbetstimmar. Dels va de 8 timmars dag på kontoret, sen blev de många extra kvällar och helger inför eventen och på det så var det massa timmar när eventen väl ägde rum i genomförandefasen. I november 2008 hade jag arbetat så många timmar att jag fick en större lön den månaden är chefen, drygt 29 000kr fick jag ut efter skatt efter enormt mycket arbete, sena kvällar och helger.

Det var här problemen startade, i december började det pratas om att jag skulle anställas – fantastiskt tyckte jag. Vi stängde kontoret över julhelgen och i januari skulle jag och ”chefen” träffas för att diskutera anställning – detta mötet blev aldrig av, han slingrade bort sig hela tiden och när jag väl frågade honom om vi skulle ha mötet så svarade han; ” Ja, vi vill ju ha kvar dig här, du får 17 000kr/mån inte ett öre mer!”- han gav inget rum för diskussion, han sa detta till mig över rak arm i det öppna kontorslandskapet vi hade. Och det värsta var, han förväntade mig att jag skulle arbeta lika effektivt, lika bra och lika mycket som jag hade gjort under nov/dec 2008. Så han förväntade sig att jag skulle arbeta lika mycket för mindre än hälften av lönen… GLÖM DET, tänkte jag! Sedan var de så att jag hade en chef som inte var främmande för personangrepp och påhopp av alla dess möjliga slag som jag upplevde under tiden jag arbetade där. Tänker inte gå in så mycket mer på de, men arbetsmiljön för dem anställda var i botten. - Sista februari 2009 sparkade jag min dåvarande chef och startade upp Eventbox som idag är en del av Spectacle – Creative Bureau!

Vid detta laget hade jag insett mitt värde, jag hade relevant utbildning, enorma erfarenheter och kunskaper och framförallt ett enormt nätverk. Han ville att jag skulle sälja mig för småpengar men så blev det inte. Jag ångrar inte en sekund idag att jag sa nej till en fast anställning på de lilla eventbolaget i Göteborg. Jag hade hamnat på en arbetsplats utan utvecklingsmöjligheter som utnyttjade sina anställda till bristgränsen.

Jag minns hur min far resonerade när jag sa att jag blev erbjuden fast jobb men sa nej, ” E du dum i hövvet eller?” var hans reaktion, flera i min bekantskapskrets tänkte likadant. Men de kunde förstå mitt resonemang, jag förväntade mig inte att hamna i den löneklassen jag hade i slutet av 2008 men 17 000kr/mån är inte en skärlig lön för den typen av arbete.Man ska inte ta vilken anställning som helst bara för att det är en fast anställning, jag vet att detta företaget bryter mot LAS (så jag hade ändå inte fått ett anställningskontrakt), jag vet hur dem behandlar sin personal, jag vet hur dem manipulerar människor och jag visste att det inte var en arbetsplats för mig. Det handlar som sagt om att förstå sitt eget värde och att själv förstå att man kan får så mycket mer, så mycket bättre. Jag lärde mig mycket på att arbeta på eventbolaget ett halvår, men jag lärde mig inte ett dugg av chefen som ansåg sig  själv så duktig, utan allt jag lärde mig lärde jag mig av en av de  andra anställda som lärde mig massor ”streetsmarta” tips som idag är väldigt värdefulla och vänskapen med honom (som idag inte längre arbetar kvar, som tur är) är för mig väldigt betydelsefull.

Så de va dem två sakerna, jag erbjöds en väldigt dålig lön för min profession  – jag ville inte arbeta på en arbetsplats där chefen tror att han kan göra vad han vill mot sina anställda och därför fick min chef sparken. Jag ångrar ingenting av att jag sa nej till fastanställning, det finns en sak jag ångrar och det är att jag överhuvudtaget beblandade mig med det företaget och jag hoppas att dem som arbetar med och för företaget idag snart inser vad dem har att göra med!

]]> http://jonaseklund.org/blog/?feed=rss2&p=1283 0 http://jonaseklund.org/blog/?p=1281 http://jonaseklund.org/blog/?p=1281#comments Mon, 24 May 2010 18:02:46 +0000 admin http://jonaseklund.org/blog/?p=1281 Läs mer →]]> Imorgon arrangerar jag invigningen av UPP! i Göteborg. Det har varit mycket att hålla reda på, planera och säkerhetsställa inför invigningen. Det som från början skulle vara en enkel invigning för kommunpolitikers och media blev lite större och arbetet med det blev lite mer än vad jag tänkte från början, på ett positivt sätt. Såhär dagen innan är det bara en sak som oroar mig, det är att lokalen (som är en byggarbetsplats just nu) blir problematisk för att få ren och representativ. Det är två veckor sedan jag fick uppdraget att planera invigningen och på kort tid har jag löst det meta.

Scen, ljud, teknik, röda mattan, catering, badges, skyltar, planöversikt, underhållning, invigningsstolpar, alkoholfri skumpa, budgetplanering – är bara några av de sakerna jag sysslat med parallellt med mina vanliga uppdrag och parallellt med mitt extra arbete på Världskulturmuseet. Men imorgon kan jag bocka av invigningen av UPP! på min to-do lista och fokusera på kommande uppdrag.

Det var ett tag sedan jag arbetade med eventplanering, senaste eventet jag planerade var våren 2009, men jag känner att jag kommit in i ”tänket” relativt snabbt. En invigning för 150 personer är en ganska enkel sak i jämförelse med vad jag planerat innan – sen är ju alla event unika i sig, vilket gör eventplaneringen ännu roligare. Många tror att arbete med event bara är lyx och glamour – mycket champangedrickande och kändisar – vilket det är, ca 10% av eventarbete är de. Sen är det ytterligare 90% som är detaljplanering, rekning, budgetkontroll, kommunikation, sälj och mycket av de 90% är inte så glamouröst. Som till exempel idag så sopade jag 600kvm 2 gånger för att få bort byggdam i lokalen där invigningen ska vara, en annan gång var jag tvungen att torka spyor efter en man som fått för mycket av det goda – sen kan jag minnas en gång då även jag stod och njöt över ett glas champange = Efter ett lyckat event!

Eventplanering handlar om detaljer, att hitta de där små sakerna som gör stor skillnad. Att vara projektledare för ett event handlar om att kunna lösa problem – oavsett hur mycket man planerar så kan något alltid gå fel och då handlar det om att kunna hantera nederlaget och lösa problemet snabbt.

Imorgon kör vi, wish me luck!

Även twitter har växt enormt mycket, som klippet här nedan lyfter så har tex Brittney Spears med ”followers” på twitter än vad det finns människor i Sverige.  Se klippet vettja!

Jag är nyfiken på när det kommer schabloner för att beräkna ROI (Return on investment) på Sociala Medier, i klippet skriver dem ”The ROI of Social Media is that your business still exists in 5 years” – men jag vill mer se exakt hur kan man få företag att använda sociala medier och kunna räkna tillbaka den tid dem lägger ner på sociala medier till pengar. Tror inte detta finns idag..

Sen vet jag att många företag och organisationer missbrukar det här med sociala medier och skaffar ALLT som går och uppdaterar det väldigt dåligt – för att dem vill vara med i ”svängen” – det tror jag är det största misstaget ett företag kan göra, satsa istället få sociala medier och se till att dem är baserade på rätt information och uppdatera kontinuerligt.

I vilket fall jag kom i tid till mitt möte idag på UPP! Göteborg som är en satsning för arbetslösa ungdomar i åldern 16-24år. Nej, jag är inte arbetslös men jag finner ett intresse för att hjälpa arbetslösa ungdomar ut i arbetslivet och därför har jag valt att stötta UPP! Göteborg så gått jag kan. Just nu sitter jag och planerar en invigning för dem senare i maj och förhoppningsvis kommer jag även kunna inspirerar och motivera deras deltagande ungdomar i framtiden.

I övrigt så har det varit en bra dag, varit ledig idag då jag i helgen kommer arbeta väldigt mycket med Pianofestivalen som äger rum på Världskulturmuseet i helgen. Ska bli väldigt spännande att arbeta med detta arrangemanget. Skriver mer om det i helgen!

Just nu har jag tänt upp grillen på terrassen och grillar middag till mig och Madeleine, kommer bli så gott. Trots att det blåser mycket så lyckas jag grilla med min nya supergrill som jag köpte förra veckan!

Ha en fantastiskt trevlig helg, vet ni inte vad ni ska hitta på så är ni välkomna att besöka Världskulturmuseet i helgen!

När jag arbetade på kontoret så upptäckte jag att min Macbook Pro (ja, jag vet att jag är ett apple freak) började ticka konstigt, den låste sig när jag gjorde vissa saker och anade direkt oråd. Ringde till en kompis som är datatekniker och han sa att hårdisken troligen var påväg att ge upp. PANIK! På min dator har jag allt organiserat på ett speciellt sätt för att underlätta multitasking för mig, där finns enormt många viktiga dokument som jag arbetar på dagligen – (ja jag har backup men endå!). Snabbt började jag göra en extra backupp på mitt innehåll i datorn. Jag gör ofta backuper men då jag hinner göra så mycket på kort tid på datorn så vill jag ju ha de senaste uppdateringarna av dokumenten. Så, fram med externa hårddisken och börja spara ner i en strukturerad ordning.

De va bra att jag gjorde detta ganska direkt, för nästan när jag var klar med backupen så låste sig datorn och vägrade starta om. Det blev till att åka och köpa en ny Hårddisk och ni ikväll har jag monterat isär min kära Macbook Pro som är ihop satt med en massa mini små skruvar, och jag har monterat en ny hårddisk, skruvat ihop datorn igen och fått den att fungera. Så nu håller jag på och återställer allt som det ska vara så jag kan arbeta vidare med den imorgon.

Så idag har jag lyckas ha sönder en iPhone och krascha en Macbook Pro 17″ hårddisk. Undra vad jag lyckas med imorgon?

En sak är säkert, jag är i alla fall duktig på att lösa plötsliga händelser väldigt fort. Både löst en ny telefon och en ny hårddisk samma dag som problemen uppstod.

Så idag när jag var påväg till kontoret och telefonen sturlade lite extra för mig så fick jag nog. Jag stannade till hos Telia i Nordstan och gick in och köpte mig en ny iPhon 3Gs (S = speed). Var ett ganska prisvärt abonnemang dem sålde på mig, 248kr/mån med fritt internet. Jag ska ändå inte använda de abonnemanget utan var bara ute efter telefonen, mitt gamla abonnemang åkte snabbt in i den nya luren.

Sen frågade jag om jag kunde använda de abonnemanget jag precis köpt, med fritt internet. I ett modem för mobiltbredband och till min förvåning så skulle det fungerar felfritt. Så egentligen har jag tecknat ett mobiltbredbands abonnemang idag och fått en iPhone på köpet, fantastiskt bra eller hur?!

Men låt mig förklara, nätverkande handlar om att känna människor. Det handlar om att se affärsnyttan och betydelsen av att känna människor. Enligt studier så har en människa i genomsnitt ca 1000 kontakter bestående utav affärskontakter, familj, vänner, kollegor osv.  Men det tar inte stop där, alla dessa tusen kontakterna har i sin tur tusen egna kontakter som i ett tredje led har ytterligare tusen kontakter.
-

Jag gjorde ett test och kom fram till att själv har jag drygt 300 kontakter som jag själv skulle påstå vara starka kontakter (de 300 närmsta kontakterna). Jag satte mig och började räkna upp namn på kontakter helt enkelt och det blev ca 300st  som jag kunde säga namnet på utan större betänketid. Multiplicerar man dessa 300 kontakter och antar att dem också har 300 starka kontakter / person  så landar vi på 90 000 människor. Tar man då detta till ett tredje led och antar att dessa 300 000 personerna också har 300 starka kontakter så landar vi på 27 miljoner kontakter i tre steg.

Vart kommer då presidenten i USA in i bilden? Det är här det gäller att känna rätt personer. Vem som helst skulle rent hypotetiskt kunna komma fram till antalet samtal personen är ifrån presidenten. Jag fick det till fem samtal. Jag känner en person som arbetat inom FN, som  i sin tur känner  en person inom FN,  som känner en person inom säkerhetstjänsten i USA som i sin tur känner känner presidentens säkerhets chef som råkar vara en av presidentens närmaste män. Ser ni möjligheten i nätverkande?

Lek med tanken, du söker jobb. Du skickar ut ett mail till dina 300 starka kontakter och uppmanar att be dem höra sig för i sina närmaste kretsar om jobb åt dig.  De betyder att du genom att skicka ut till 300 av dina kontakter i slutändan kan nå ut till 90 000 människor i två led.  Vem av dem hjälper just dig till ett jobb?